Smärtans mysterier
Meditation från Sant Liv i Gud
1. Jesu dödsångest i örtagården (Matt 26:36-50 ; Mark 14:32-46 ; Luk 22:39-48 ; Joh 18:1-8)
“O Getsemane! vad har du att uppvisa annat än rädsla, ångest, förräderi och övergivenhet! Getsemane, du har tömt människor på mod, du har för all evighet fyllt din stilla luft med Min dödsångest.
Getsemane, vad kan du förkunna som inte blev förkunnat?
i Helighetens stillhet har du bevittnat förräderiet mot din Gud, du har bevittnat Mig.
stunden var inne, Skriften skulle fullbordas; dotter, Jag vet att många själar tror på Mig som om Jag inte var annat än en myt, de tror att Jag bara existerade i det förflutna, för många är Jag bara en förbidragande skugga, nu fördunklad av tiden och utvecklingen mycket få förstår att Jag existerade kroppsligen på jorden och alltjämt existerar ibland er.
Jag Är Allt som har hänt och skall hända; Jag känner deras rädsla, Jag känner deras ångest, Jag känner deras svagheter, såg Jag inte alla dessa brister i Getsemane?
dotter, när Kärleken bad i Getsemane skälvde tusen demoner, förskrämda tog de till flykten, stunden var inne: Kärlek förhärligade Kärleken.
O Getsemane, som bevittnade den Förrådde, som såg den Övergivne, res dig, vittna och betyga.
dotter, Judas förrådde Mig, men hur många fler Judas förråder Mig inte fortfarande. Jag förstod genast att hans kyss skulle upprepas av många, och under kommande generationer kommer samma kyss att ges Mig om och om igen, förnya Min sorg, sönderslita Mitt Hjärta
Vassula, kom och trösta Mig, låt Mig få vila i ditt hjärta.” (17 maj 1987)
2. Jesus gisslas i Pilatus residens (Matt 27:26 ; Mark 15:15 ; Joh 19:1)
“När de gisslat Mig spottade de på Mig och gav Mig flera hårda slag i huvudet som gjorde Mig omtöcknad, de sparkade Mig i magen så att jag inte kunde andas och Jag föll till marken, kvidande av smärta, de roade sig genom att turas om att sparka Mig, Jag var oigenkännlig, Min kropp var sönderbruten och likaså Mitt hjärta, Mitt kött som fläkts av, hängde överallt på Min kropp... en av dem drog upp Mig och släpade Mig, för benen bar Mig inte längre.” (9 november 1986)
3. Jesus krönes med en törnekrona (Matt 27:27-301 ; Mark 15:16-20 ; Joh 18:37 ; Joh 19:2-15)
"sedan klädde de Mig i en av sina mantlar, de släpade Mig fram, medan de fortsatte att slå Mig, de slog Mig över ansiktet, krossade Min näsa (1); plågade Mig, Jag lyssnade till deras förolämpningar, dotter, deras röster var fyllda av ett sådant hat och hån, som förökade Min bägare, Jag hörde dem säga, "var håller dina vänner hus medan deras kung är hos oss, är alla judar sådana förrädare som dessa? se deras konung!", och de krönte Mig med en hopflätad krona av törnen, dotter, "var är dina judar som skall hylla dig, du är ju kung eller hur? kan du härma en? skratta! gråt inte, du är ju kung, eller hur, uppför dig då som en sådan...”
(9 november 1986)
4. Jesus bär sitt kors mot Golgata (Matt 27:31-33 ; Mark 15:20-22 ; Luk 23:26-32 ; Joh 19:16-17)
"De band ihop Mina fötter med rep och sade åt Mig att gå dit där Mitt kors låg. dotter, Jag kunde inte gå eftersom Mina fötter var bundna, så de drog ner Mig på marken och släpade Mig i håret mot Mitt Kors, Min smärta var olidlig, bitar av Mitt kött som hängde löst efter gisslingen, slets bort. de lossade repen från Mina fötter och sparkade Mig för att Jag skulle resa Mig och lyfta upp Min börda på axlarna.
Jag kunde inte se var Mitt kors var för Mina ögon var fyllda med blod som flödade ner över Mitt ansikte från törnena, som trängt in i Mitt huvud. så de lyfte Mitt kors och lade det på Mina axlar medan de knuffade Mig mot portarna,
dotter, O så tungt Mitt kors var som Jag måste bära! Jag trevade Mig fram till portarna, pådriven av gisslet bakom Mig, Jag försökte se vägen genom blodet som brände i Mina ögon. Jag kände då hur någon torkade Mitt ansikte, ångestfyllda kvinnor kom fram och tvättade Mitt svullna ansikte, Jag hörde dem gråta och klaga, Jag kunde känna dem, "var välsignade", mumlade Jag. "Mitt blod skall tvätta bort mänsklighetens alla synder, se döttrar, tiden för er frälsning har kommit",
"Jag släpade Mig upp; folkmassan blev vild, Jag såg ingen vän nära Mig, ingen fanns där för att trösta Mig, det var som om Min ångest växte och Jag föll till marken.
av fruktan för att Jag skulle dö före korsfästelsen, befallde soldaterna en man som hette Simon att bära Mitt kors. dotter, det gjordes inte av kärlek eller medkänsla, det var för att spara Mig för korset." (9 november 1986)
5. Jesus korsfästes och dör på korset (Matt 27:34-61 ; Mark 15:23-47 ; Lukk 23:33-56 ; Joh 19:18-42)
"När vi kom fram till Berget kastade de Mig till marken och slet av Mig kläderna så att Jag låg naken inför allas ögon, Mina sår öppnades igen och Mitt Blod rann ut på jorden. soldaterna gav Mig vin blandat med galla, Jag ville inte dricka det för djupt inne i Mig bar Jag redan den bitterhet som Mina fiender givit Mig.
de spikade snabbt igenom Mina handleder först, och efter att ha naglat fast dem vid Mitt kors, sträckte de ut Min nedbrutna kropp och spikade våldsamt igenom Mina föt-ter. dotter O dotter vilken smärta, vilken ångest, vilken tortyr för Min själ, övergiven av Mina älskade, förnekad av Petrus, på vilken Jag skulle bygga Min Kyrka, förnekad av Mina övriga vänner, lämnad helt ensam, utlämnad till Mina fiender, Jag grät, ty Min själ var fylld av sorg.
soldaterna reste Mitt kors och fäste det i hålet i klippan. Jag såg ut över folkmassan därifrån men såg knappast något, genom Mina svullna ögon, Jag betraktade världen; Jag såg ingen vän bland dem som hånade Mig, ingen fanns där för att trösta Mig, "Min Gud! Min Gud! varför har du övergivit Mig?" övergiven av alla dem som älskade Mig.
Min blick föll på Min Moder, Jag såg på Henne och våra hjärtan talade, "Jag ger dig Mina älskade barn, så att de blir dina barn också, Du skall vara deras Moder".
slutet närmade sig, frälsningen var nära, Jag såg himlarna öppna sig och varje ängel stod upprätt, alla stod upp i tystnad, "Min Fader, i Dina händer befaller Jag Min Ande, Jag är hos Dig nu".
Jag Jesus Kristus dikterade för dig Min Ångest. bär (1) Mitt Kors Vassula, bär det för Min skull,(...) för Jag älskar dig, dotter."
(9 november 1986)
|
