Libanon
Libanon är ett enastående vackert land och staden Beirut är en uppenbarelse. Den arkitektoniska återuppbyggnaden har blivit en stor framgång och det råder en underbar atmosfär bland alla restauranger som vätter ut mot gatorna.
Många pilgrimer kommer att minnas invigningen av Beth Myriam på onsdagen som var så varm, alla människor och de goda kakorna! Jag undrar vad grannarna tänkte!
|
Firande av mässa i basilikan i Harissa, Biskop Felix Toppo av Jamshedpur och Biskop Anil Couto av New Delhi (Indien) med Biskop Joao Evangelista Terra av Brasilia (Brasilien)
På torsdag morgon gick vi för att möta Hans Högvördighet Nasrallah Boutros Kardinal Sfeir, Den maronitiske Patriarken av Antiokia och hela Östern. Få människor får möjlighet att dricka te med sin egen biskop, men de som reser med Vassula och Jesus, givetvis, hamnar på fantastiska ställen och möter fantastiska människor!
|
Hans Högvördighet Nasrallah Boutros Kardinal Sfeir, Den maronitiske Patriarken av Antiokia och hela Östern, i mitten, samt Vassula och prästerskapet
I sitt välkomsttal talade kardinalen om hur viktig den ekumeniska rörelsen är. Han påminde oss om att den katolska kyrkan har ett speciellt uppdrag lett av en kardinal som studerar och verkar för denna tanke och som arbetar för kristen enhet. Kardinalen är maronit, och han talde ingående om vikten av maronitisk identitet och berättade att det finns maroniter i många olika länder. På så vis påminde han oss om det faktum att den romersk katolska kyrkan omfattas av många olika riter och andliga traditioner. Han visade SLIG sin uppskattning genom dessa ord:
"Vi vet att Vassula har varit i Libanon tidigare och att hon söker enhetens väg. Vi vet att hon har lagt fram sina tankar inför Påven och att de skriftligen har behandlat detta ämne. Jag hoppas och ber att vi ska bli ett i tron på Jesus Kristus som är vår Frälsare och Förlossare."
Kardinalen talade om splittringen inom kristenheten och sa: "Jag ber Gud att han måtte förlåta oss alla våra överträdelser och att han måtte föra oss tillbaka till enhet." Han påminde oss om att arbete för enhet är speciellt viktigt för Libanon.
Kardinalen fortsatte och sa: "I vårt land, som ni vet, har vi arton olika trosyttringar med sex olika gruper av katoliker (olika riter), fem ortodoxa grupper och resten är muslimer. Dessa senare är indelade i Sunni och Shiiter och Druser osv, och det är därför som Libanon sägs vara en smältdegel av alla folk."
Vår första mässa tillsammans med SLIG firades i den majestätiska basilikan Harissa som vigts åt den Obefläckade Guds Moder. Några personer som anslutit sig till vår SLIG pilgrimsgrupp imponerades av den känsla av enhet som redan infunnit sig. I slutet av ett vackert mittskepp som liksom lyfte oss upp till himlen var kyrkan full av biskopar, präster av olika bekännelser; ortodoxa, romersk katolska, syriska, melkitiska, maronitiska och anglikanska. Vi sjöng tillsammans med en underbar kör och gladdes åt närvaron av några kyrkobesökare från trakten som deltog i vår mässa. Vilken fantastisk början på en händelserik pilgrimsresa!
Senare gick några pilgrimer med Vassula till det armenisk ortodoxa palatset där man förberett för ett möte med hans högvördighet Aram I Catholicos of Cilicia, den armenisk ortodoxa patriarken som också är ordförande i Kyrkornas Världsråd i Geneve. Men han var på resa, så vi fick möta hans excellens biskop Keghem Khacherian, ärkebiskop i den armenisk ortodoxa kyrkan i Libanon.
Därefter följde en audience hos Libanons president, Mr Emile Lahoud. Under en och samma dag mötte några av oss både en kardinal och en president. Hemma träffar vi nog nätt och jämt borgmästaren, men Jesus öppnar många dörrar för oss, vi får komma in i palats och helgedomar, bara för att senare påminna oss om att alla är Guds barn och att alla de som söker Gud också måste besöka de fattiga. När allt kommer omkring ska vi bara fråga Jesus vart han härnäst vill föra oss, och vi kommer att förstå, tack var Honom, att hela världen är ett palats, och att alla är speciella.
President Lahoud talade om SLIG och föreningens betydelse över hela världen och sa att vår närvaro i Libanon visade på att detta land är speciellt med tanke på hur alla trosriktningar lever sida vid sida i en anda av solidaritet, förlåtelse och samarbete. Ur denna synvinkel är Libanons, som förre påven (Johannes Paulus) sa, mer än ett land, det är ett budskap, och detta lilla land är nu och kommer att så förbli ett föredöme för resten av världen. Presidenten tackade Vassula för SLIG:s arbete bland de fattiga (med hänvisning till Beth Myraim). Läs mer här
|
President Lahoud i mitten med Vassula och gruppen
I denna värld av många ord är orden viktigare än vi tror. Formella välkomstord, hövliga, politiskt korrekta tal är ofta allvarligt menade. Värden eller värdinnan lägger ner mycket möda på att få sina gäster att känna sig väl och generositeten uttryckt i ord är oftast äkta. Vad vi kunde utläsa ur både kardinalens och presidentens tal var en uppriktig längtan efter både fred och enhet. Vi uppfattade även andra saker, kanske djupare än själva orden eftersom vi kände Jesu närvaro och att den helige Ande fanns bland oss och gav en genklang av Kristi Hjärtas omsorg om oss. Dessa möten var kanske viktigare än vi förstår.
Mer än en gång påmindes vi om alla olika kristna trosinriktningar som finns i Libanon tillsammans med andra religioner, särskilt förstås den muslimska. Vi påmindes då och då om påven Johannes Paulus ord att "Libanon är ett budskap," och genom befolkningens vänlighet kände vi uppriktigt att vi var redo för en förändring och en djup längtan efter fred. |