Hela jorden kommer att lida om Jag inte får höra ett rop av sann omvändelse

30 september 2002

Min Herre, min Gud,
hur underbart är det inte att vandra vid Din sida, 

medan jag sprider Dina himmelska frön i vinden!

I kontrast till mörkret som omger mig
är Du en Pelare av flammande Eld, en Stråle av Ljus;

Ditt Heliga Ansikte, Kristus,
är som en Skimrande Diamant,
och när Du ser på mig,
upplyser Din strålglans min själ,
så att jag inte går under i mörkret;

Mer lysande än tusen solar tillsammans,
står Du nu i strålglans framför min eländiga själ;
åh, om mänskligheten bara visste vad det är att stå
inför en sådan obeskrivlig skönhet!

Du, min Mäktige Gud, Oförgängliga Ljus,
Din Närvaro erbjuds frikostigt till världen,
men hur kommer det sig att de inte kan känna igen Dig, 
eller ens se Dig?

Min Nådige Gud,
skönare än alla Änglaskaror tillsammans,
Du övergår allt förstånd och allt förnuft;
Din gränslösa Barmhärtighet, Ditt ofattbara Överflöd 

och Din Frikostighet fyller mig med vördnad ...

Din tjuskraft drar min själ till sig,
förlamar den och för den in i ett outhärdligt vemod,
Din tjuskraft sårar mig ...

Vid många tillfällen har jag försökt att fatta tag i Dig,
men lönlösa var mina försök;
det var som att försöka fånga eld,
mina fingrar gick rakt igenom Dig ...

Som när en klar spegel
reflekterar det Eviga Ljuset
så upphöjs Din storhet i hela Din skapelse ...
och ändå, hur kommer det sig att Din skapelse inte ser detta klara Ljus?

Fast mina försök att fatta tag i Dig,
åtminstone i Din mantelfåll, var förgäves,
lät Du i Din Medkänsla
beströ min stig med safirer,
för att uppmuntra mig,
för att jag inte skulle ge upp utan fortsätta med mina försök;
för att inge mig tillförsikt skrev Du Ditt Namn med olja över hela mig;

Pelare av doftande Rökelse,
som sprider väldoft i världen när Du går förbi,
hur kommer det sig att jag ansetts värdig en sådan nåd

att få Visheten till lärare?

När jag från mitt ovärdiga hjärta
ropade till Dig,
böjde Sig Ditt Majestät över mig
från höjden och Du uppenbarade Dig,
Ditt Gudomliga Namn gavs mig från Dina Läppar
och Du smorde min själ med Helig Olja;

Min själs smörjelse,
i Din översvallande Kärlek, i Din Gudomliga Dårskap
har Du prytt min själ med överdådiga kläder 

och klätt min nakenhet med Din Gudomliga Signatur
och gjort mig till Din i evigheters evighet!

O Frälsare, brinnande i Din Kärlek till människosläktet,
fukta nu mina läppar med nåd
så att jag alltid ger Dig ära och pris ...

åh, älskade! Jag har kallat dig att sträva endast efter Mig; Jag har kallat dig till att bedåras av Mig, lika mycket som du bedårar Mig; Jag har sårat din själ med Min skönhet för att kalla dig till ett liv i Mig; Min Närvaro, som överraskar dig än idag, och som har förvandlat din själ till att bli ett återsken av Mitt Ljus, ger dig liv; Min översvallande Kärlek till dig har berusat din själ, så att den törstar efter Mig; Jag har befriat dig, och låtit dig uppnå frihet från lidelser till kropp och själ; du kan uppnå oberördhet endast genom Mig; i denna oberördhet kan Jag plantera Mina himmelska frön i dig;

förstår du? ser du hur Jag har gjort dig till ett vittne för människorna för att samla alla folk, för att de som är omedvetna om Min Närvaro skall skynda till Mig och ära Mig? Jag har sagt att Jag skall göra Mina Ord till en eld i din mun för att dra till Mig dem som aldrig känt Mig, för att de, fria från lidelser, skall tjäna Mig och älska Mitt Namn; har Jag inte sagt att Jag skall återställa Mina sönderslagna altaren?

bland Mitt eget husfolk som nu är skingrat skall Jag gå fram; Jag skall skilja högdragna och övermodiga hjärtan från de renhjärtade; alldeles som när man skiljer getterna från fåren; ni har fått lära er att hålla Min Lag och Mina föreskrifter, och ni har ombetts att ångra er av hela ert hjärta; reningen har redan börjat och en del av er har redan fått besök av Mig; har ni glömt era ord när ni ropade i ångest: ”Jag har blivit indragen i Din Eld, Herre!” när ni till sist erkände er skuld, med ångerfulla rop?

vad beträffar dem som ännu inte har fått Mitt besök, så väntar dem många plågor, Herrens Dag skall komma också över dem, och vilken dag det kommer att bli! Jag skall vara snabb att visa Min Barmhärtighet, om ni bara ångrar er ... Jag skall visa Min Barmhärtighet och samla er alla från varje plats under himlen; men innan dess skall Jag, Upphovsmannen till denna Kärlekshymn, säga er, att om inte världen i sin syndfullhet vänder sig till Mig i ånger, och ger kärlek i stället för ondska, kommer det som kan hända er alla att överträffa alla historiska vittnesbörd om rening!

Herre! Jag vet inte vad jag ska säga!

det finns ingen verklig ånger, ingen verklig samvetsnöd ... folken är i uppror, och deras bedrifter visar måttet på deras gudlöshet ... hela jorden kommer att lida om Jag inte får höra ett rop av sann omvändelse; ja, och dessa som ställer sig på estraderna och ropar om fred och hur man skall etablera fred bland dem, samtidigt som de överträder Mina bud och för krig mot Mig, hur kan de inbilla sig att de skulle kunna skapa fred?

men förtvivla inte, till slut skall frälsning komma från den Treenige Guden; Honom som du fortsätter att avvisa, du gudlösa släkte, till slut kommer ni att leva i fred; den Gud som tronar i höjden skall låta er grönska och Min Ande skall ständigt strömma som ett skimrande vattendrag genom torrt land; Jag skall fylla alla ting med Mitt eget Ljus, i detta Ljus skall Jag skilja ogräset från vetet; och som Jag har sagt er skall Jag skilja getterna från fåren;

för dem som kommer att befinna sig utanför Mitt Gudomliga Ljus blir Jag otillgänglig och osynlig, och deras boning kommer att vara endast mörker; men de som befinner sig inom Mitt Gudomliga Ljus skall bli välsignade, och kommer själva att bli ljus i Mitt Ljus; Jag skall omsluta dem och innesluta dem i Min egen strålglans; Ju renare själen är, desto mer strålande kommer den att vara; lycklig den vars skuld är förlåten, den vars synd är utplånad; lycklig den människa som Jag inte tillräknar någon skuld, den vars ande inte vet av något svek!

säg till ditt släkte att Gud är här, med er alla ... ic;