Jag anförtror Mina präster åt dig
1 januari 1999
(Herren visade mig under de senaste månaderna att jag skulle fortsätta att vara på reträtt och nu gå in ännu mer i helig kontemplation. Detta är också en frukt av vår förening; vad kunde vara mera upphöjt än att vara innesluten i den Heliges famn? Vad kunde behaga Gud mer än att vi låter oss ägas av Hans Majestät och lär oss hur vi skall äga Honom? Vilan i denna frid ger tillväxt i den gudomliga föreningen, styrka att fortsätta med det som Fadern ålagt mig, iver och törst efter själarnas frälsning.
Jag lade också märke till att Gud nu vände Sin Blick mer mot de tjänster jag gjorde Honom trots min bräcklighet, och att Hans kärleksfulla anvisningar var riktade på vad jag fortfarande skulle göra; budskapen blev med andra ord mer personliga, även om Gud nu och då talade till hela Sin Kyrka.
Jag skulle också vilja tillägga att min själs fasa över att bli prisad av människor började bli så intensiv att jag många gånger inte visste vad jag skulle göra och jag kände mig utom mig. Även när jag bara kunde gissa att en person riktade uppmärksamheten mer på mig än på vår Gudomlige Mästares Ord, fick detta mig att dra mig tillbaka ännu mer och gå in ännu djupare in i Guds Kärleks famn; denna speciella uppmärksamhet som jag fick var ibland som motbjudande spyor för mig .... Gud gjorde det nu tydligare för mig att varje distraktion från världen och från människor kunde utgöra ett skadligt inflytande som skulle dra mig bort ifrån Kärlekens Famn; den Plats där jag ville stanna.
Jag har fått oceaner av nåd, oceaner av gåvor, men har jag prisat min Gud tillräckligt? Har jag varit vårdslös med Hans gåvor?)
Min Vassula, stå fast vid det Jag förmedlar till ditt intellekt och luta dig mot Mitt Hjärta; Jag är din Klippa; ja, ... Jag önskar ha dig för Mig Själv; detta år vill Jag att Min älskade skall ge sig hän åt kontemplationens ljuvliga vila, och dra sig tillbaka från världens tumult, och gå in i Min himmelska Omfamning; du skulle misshaga Mig om du motsatte dig Min Vilja; Jag vill ge dig vila för Min äras skull men också för Min Kyrka väl; kom ofta till Mig för att skriva ner vad Jag säger; Jag kan använda dig så att Min Kyrka förnyas och växer till i nåd; i början visade Jag dig Min trötthet och frågade dig om du var villig att ge Mig vila; nu kan Jag säga:
”Min älskade är Min himmel, den ljuva väldoften i Mitt Hus, hon har Min ynnest; hon är Mina änglars sång; o, vad skulle Jag inte göra för henne!”
O, oändlige och obegränsade Gud, hur kunde Du från början se på denna totalt ovärdiga, och upproriska varelse?
Jag, Jesus, räcker till för att göra vem som helst medveten om Min Makt och Min Oändliga Barmhärtighet .... om du skiljer dig från denna Eld som utgår från Mitt Hjärta, kommer du att slockna; Jag kan hålla dig glödande och brinnande, upplivad av en brinnande kärlek till Mig, Mitt Hus och Mitt husfolk; Jag kan återföra vem som helst till livet och leda honom med kärlekens band till fullkomning....
Min Herre och Gud, jag har alltid fruktat för människors beröm och jag har alltid undrat hur detta påverkar Dig; hela tiden har jag försökt skydda mig mot denna världsliga ambition, därför att Du från början fick mig att förstå min fullständiga ynklighet och hur jag var minst av dem alla;
Dina Ord var som en hammare som hamrade i min själ, och de inpräglades i mitt hjärta; då och då påminde Du mig om min intighet,
och om jag vågade lyfta hakan för bara ett ögonblick skulle jag förlora Ditt Hjärta och alla de gudomliga nådegåvorna.
I Din översvallande kärlek höll Du mig nära Ditt Hjärta, och medan Du skyddade mig på detta sätt lät Du mig förstå Dig, och att genom att förbli ett intet, finner Du så stor glädje i denna intighet, därför att Du då skulle göra ALLT och vara ALLT!
Från min allra tidigaste barndom brukade djävulen visa sig för mig som en morrande svart hund redo att slita mig i stycken, men Ditt mäktiga ingripande skyddade mig;
Din ständiga Närvaro beskyddade mig och förde mig till denna gudomliga förening med Ditt Hjärta, till oupplöslig förening med Gudomen. Därefter blev jag ledd på en så obeskrivlig väg att det till denna dag tycks mig som en dröm…
Själarnas Brudgum, jag älskar Dig!
se detta Hjärta som utvalde dig, det är detsamma som blev genomborrat .... du har smakat det, känt det, hört det; och ändå, Min egen och Mitt barn, är vårt arbete inte fullbordat, ty Mitt Blod fortsätter att strömma ut ur Mitt Hjärta i floder;
Du är mitt enda Goda. Vad kan jag göra för Dig?
lyssna och skriv: många av Mina präster har gjort Min Vingård öde och Mina får är skingrade; många av dem har låtit Mitt Hus förfalla till en ruin, en förödelse .... och de vet det; det finns ingen frid bland dem och de vet det; Jag är besviken på dem och det är därför de inte vill höra Mig; kan deras löften befria dem från deras synder?
Nej, Herre, det tror jag inte, för synd är synd.
de borde hålla sig till Mina vägar och ångra sig; då skall deras vällukt stiga som en doft av myrra och sprida väldoft i Mitt Hus; Jag skall då vårda Mina söner och vänta med välbehag på deras goda skörd;Jag anförtror Mina präster åt dig .... din Skapare kommer att höra dina böner; be för dem; be och bönfall Fadern, vars fördragsamhet sträcker sig långt, att förlåta dem; dröj inte .... vet du inte att även ditt barnsliga prat hörs av Fadern och att Han nåderikt besvarar det? Han har beviljat dig så många förmåner; din fördel är att vara så oerhört svag, och själva ditt elände får Honom att böja Sig ned från Sin Tron;
Herre, jag ger Dig min vilja och allt som skulle kunna ge större ära åt Ditt Namn; Du är min Kungliga Festmåltid;
att komma med mat och ge åt de fattiga är Vår glädje; bli kvar i nära förening med Mitt Hjärta och lyssna till dess slag .... ic;
|