Nästa dag begav vi oss till den glödheta, gamla staden Petra. Efter en lång promenad firade vi en glädjerik mässa i ett enkelt kapell - nästan under bar himmel. Huvudcelebrant var biskop Anil Couto. Turen tillbaka till bussarna var tuff för vissa, särskilt för dem valt att cykla. De som varit här tidigare visste bättre och valde att rida.

Helig mässa vid den byzantiska kyrkan i Petra, Jordanien

Imanen, den buddistiske ledaren och den hinduiske ledaren under mässan

Petra, Jordanien

Petra, Jordanien

Troligtvis besökte aposteln Paulus detta område efter att han flytt från Damaskus. Man kan fråga sig hur det såg ut på den tiden?

Följande dag lämnade vi Petra för att återvända till Amman. På vägen åkte vi till Berget Nebo där Moses såg det Förlovade Landet (5 Mos 32: 48-52) och där han dog (5 Mos 34: 1-5).

Där firade vi en ortodox mässa. Huvudcelebrant var Fader Hernando Garcia Garcia.

Efter mässan samlades biskopar, präster och våra muslimska, buddistiska och hinduiska vänner för fotografering.

Prästerskapet med Vassula efter mässan, Mt. Nebo

Biskop Anil Couto, ikoner blev välsignade efter mässan (vänster), kyrkan på Mt. Nebo (höger)

Vilken andlig innebörd har ett besök till Berget Nebo? Har det inte åter något att göra med vår kallelse, och att vi förtröstar på Herrens löften i och med att vi förstår att vi kallats till att gå till det Förlovade Landet i ENHET. Herren kallade oss att förtröstansfullt se framåt. Profetiorna från den Heliga Skrift uppfylls inför våra ögon och vi måste fortsätta framåt i HOPP OCH FÖRTRÖSTAN och följa den Nye Moses, JESUS KRISTUS, Vägen, Hoppet och Livet.

Vy från Mt. Nebo över det förlovade landet

Mt. Aaron i regionen kring Mt. Nebo

Avskedsbuffén intogs i Hotel Marriot i Amman. Det är alltid sorgligt att ta farväl efter att ha tillbringat så många utmanande och nådefulla dagar tillsammans. Men ett "adjö" innehåller ofta hoppet om att "ses igen" - i Grekland kanske. En liknande avskedsmåltid är också en tacksamhetens måltid för allt vad Gud har låtit oss uppleva tillsammans.

För dem som stannade kvar, vilket inte var så få, väntade ett besök till Gerasa, eller Jerash, en plats som felaktigt associerats med den plats där Jesus drev ut onda andar (Markus 5: 1-20), (Lukas 8: 26-39). Aposteln Markus förlägger denna händelse till Gadare. Det är troligare eftersom det inte vekar finnas någon sjö i närheten av Gerasa, och eftersom vi vet att det "gadarenska svinet" rusade mot klippan och föll i sjön (Mateus 8: 28-34), en sjö som antagligen var den Galileiska sjön. Men Jerash var viktigt av en annan anledning och de romerska ruinerna är några av de bäst bevarade i världen även om de inte daterar från förkristen tid.

Jerash, Jordan, med imamen

Dagens mässa firades i den anglikanska kyrkan i Amman. Celebrant var biskop Orlando Guerrero. Vi välkomnades varmt av denna församling. Predikade gjorde Canon Samir J. Habiby. Det var en underbar och viktig händelse; den Helige Ande var helt säkert mitt ibland oss.

Anglikansk mässa

Med tacksamhet och hopp

För de flesta av oss hade pilgrimsresan nått sitt slut. Några få blev kvar, men de reste nästa dag.

Detta hade varit både en svår och händelserik pilgrimsresa. Vi mötte tuffa utmaningar och rörande ögonblick. Under pilgrimsresan, särskilt när vi var på hotellen och träffades på kvällarna, delade vi innehållet i budskapen och talade om hoppet om enhet och förnyelse. Några av dem som talade om detta imponerade på oss andra genom sitt mod och sin hängivenhet. Ofta hade vi roligt och delade många skratt. Någon fällde tårar; tårar av glädje och tårar av smärta. Vi kommer alla att minnas den rörande andakten inför det Heliga Sakramentet som vigdes åt helande. Den leddes av Henri Le May och Fader Raphael. Blev någon helad? När Kristus är närvarande finns också helandet där. Kanske måste vi vänta på att någon delar med sig sin glädje över sitt helande innan vi verkligen förstår hur välsignade vi var denna kväll.

En av de största välsignelserna för alla SLIG pilgrimsresor är Vassulas närvaro och deltagande. Gud har utvalt henne till att vara vårt speciella ledljus. Hon svek oss inte.

Patriark Gregorios och Vassula, Jordanien

Från första början var Jesu Moder närvarande och hon stannade hos oss, uppmundrade oss, särskilt när vi bad rosenkransen, och som en mor hjälpte hon oss att förbli som barn när resan kärvade.

Herren Jesus fanns givetvis med oss hela tiden: "We, Us!" på bussarna, i matsalarna, i de privata samtalen, med dem som skrattade och dem som grät. Framför allt har vi kallats till en kärleksfull närhet till honom. Denna kallelse förnyades under vår pilgrimsresa detta år. Utan denna närhet kan vi inte göra framsteg. Utan Kristus finns det inget Sant Liv i Gud.

Fader John Abberton