Vassula av Mitt Heliga Hjärta

23 maj 1991

Jahve, min Gud,
Du slösar Din vällukt på mig,
prisad vare min Jahve.
Du är min och jag är Din.
Ge mig Din Skuldra som stöd,
ovärdig som jag är,
en vindpust som passerar obemärkt och inte återvänder,
ett stoftkorn som sköljs bort av de första regndropparna,
låt mig få bli kvar i Din Härlighetens Närvaro.
Led mig med varsam hand genom denna ödemark, Älskade.

Vassula, också i din litenhet skall Jag tala genom dig till jordens länder, för att förmå ditt släkte att höja sitt lov till Mig;

Släkte, som en herde skall Jag föra dig i vall;

dotter, Jag stiger ned, varje gång du kallar på Mig lämnar Jag Min Tron och kommer hela vägen ned till ditt rum och möter dig; du som är så utsatt för elände, du har erövrat Min Gränslösa Kärlek; gläd dig! gläd dig över att din Konung hör dig var gång du öppnar munnen och ropar på hjälp från Min Helige Ande; åkalla Mitt Namn, Mitt barn, och Kärleken skall överskugga dig helt och vara din följeslagare;

gläd nu din Konung och låt Honom än en gång få höra Sitt Fattiga barn avlägga sina löften,

(Jag steg upp och uttalade på nytt mina löften till Jesu Heliga Hjärta.)

Vassula av Mitt Heliga Hjärta, Jag tar emot din vigning, dina offer behagade Mitt Hjärta; vörda Mig, din Herre, genom att förbli tillgiven och trofast mot Mig, Jag som ger dig Lön;