Var Min skrivtavla
6 oktober 1987
(Jag känner mig fattig. Och det är jag. Jag kan inte behaga Gud därför att jag är okunnig och fattar långsamt. Jag är inte nöjd med mig själv. Han sade rätt om mig, att jag var “den allra uslaste” av Hans skapade varelser. Nu avskyr jag att berätta om hur det här började, för jag märker hur jag talar om mig själv. Det är motbjudande, mycket motbjudande. Men vänner och andra vill höra om hur det började, jag var tvungen att förklara och ju längre jag höll på, kunde jag inte låta bli att hata varje gång jag sade något om mig själv, tills jag slutligen beslöt mig att från och med nu inte mer berätta hur det hela började, för att undvika att tala om mig själv. Jag tyckte att de kunde fråga andra, deras eventuella nyfikenhet kommer jag inte att tillfredsställa. Vill de läsa för att de tror, så kommer Gud att upplysa dem. Jag ska inte vara mitt eget vittne. Jag ska lämna allt i Guds händer. Han gör det omöjliga möjligt, så från och med nu ska jag bara vara Hans papper och penna, Hans sekreterare, en sekreterare som Han själv lärt att älska Honom, och skriva ned Hans ord, jag ska vara Hans skrivtavla.)
ja, var Min skrivtavla, låt Mig gravera in Mitt Ord på dig; var då mjuk, så att Mitt Ord kan graveras in djupt på dig;
(Jag tänkte inte på att jag satt på golvet. Han såg på mig och påminde mig. Jag föll på knä.)
Jag älskar dig, Vassula du och Jag tillsammans, vi delar Mitt Kors;
hör Mig Vassula, du är Min Själs älskade, har du ännu inte förstått? känn, känn hur Jag, din Gud, älskar dig, Mitt barn, Min högt älskade brud;
(Jag kände hur Jesus omslöt mig.)
lyssna Vassula, himlarna ekar av Mina rop, Min önskan är orubblig, den måste ha nått era öron; Jag vill ha böjlighet, hur skall ni kunna enas om ni är oböjliga? Jag vill ena Min Kyrka, kommer ni att känna Min längtan och lyssna till Min Röst?
Min Gud, varför låter Du inte Kyrkans överhuvud få veta om Ditt budskap?
det skall Jag, dotter; smycka Min Kyrka; älska Mig; ecclesia skall återupplivas!
(Jag såg en underbar bild av Jesus, en Majestätisk, Förhärligad, vacker bild av Jesus, triumferande som en Kung, och Han visade mig ett tecken med sin utsträckta Hand, Han gjorde ett tecken med sina fingrar. Det var som om Han gjorde tecknet för SEGER.)
|