Kalla det: "Sant liv i Gud"
10 juni 1987
(Dhaka, Bangladesh)
(Igår var vi färdiga med flyttlasset inför vår avfärd. En massa arbete!)
Herre, jag funderar på en teori som kallas “Kristusmedvetande“. Jag tror att det betyder “vårt goda inre jag“. Kanske är det så skrivandet sker?
Vassula, har Jag inte sagt dig att vi är förenade, vi är ett, älskade, kalla det: "sant liv i Gud"; lev för Mig;
detta är vad Jag vill att du skall skriva;
(Jag undrade vad Gud skulle skriva nu...)
Mina önskningar, lilla barn;
(Gud lät mig läsa ett ställe ur den Heliga Skrift.)
ja, upplyft dig, hör Mig, vill du möta Mig i Min Kyrka? Vassula, kom till Mig;
Vilken kyrka Herre, vilken menar Du?
alla är Mina Kyrkor, de är alla Mina, alla tillhör Mig och bara Mig, Jag är Kyrkan, Jag är Kyrkans Huvud;
Men Jesus, Du sade det på ett sätt så att jag trodde att du menade en särskild kyrka. Det var så det lät och så jag förstod det!
du kan komma till Mig när som helst i vilken Kyrka som helst, gör inte åtskillnad mellan dem som de andra gör; de tillhör alla Mig; Jag är En Gud och har En Kropp, en Kropp som de har förlamat; kvarnstenar har skadat Min Kropp;
Min Gud, Du verkar så upprörd!!
upprörd? O Vassula, varför, varför har de sönderstyckat Mig så grymt?
(Gud är mycket upprörd. Han påminner mig om den gången då Han slog omkull penningväxlarnas bord i Jerusalems Tempel. Hittills har jag aldrig hört eller sett Honom SÅ UPPRÖRD!)
Vassula;
Jesus?
Jag är,
Är det verkligen Du, så upprörd?
O ja, det är Jag; O ja, äntligen kan Jag lägga Mina ord på dig; Vassula, nådegåvor ges inte till dig för dina egna intressen, de ges dig för att Mina Ord skall ingraveras på dig;
Jag har aldrig förr känt att Du varit så upprörd! är Du det?
Jag är; Min Kropp värker; Den har slitits isär;
Min Gud! Men vad kan jag göra? Jag är hjälplös!
vet Jag inte allt detta, Vassula? Jag skall använda dig intill slutet; var aldrig rädd för Mig, dotter; Min Kyrkas enande kommer att bli Förhärligandet av Min Kropp; ta emot Min Frid, älskade;
Ja Herre, jag skall inte se åt höger eller åt vänster eller bakåt, jag skall se rakt fram.
ja, förstå hur Jag arbetar; var stilla som nu, var villig att behaga Mig, var Ett med Mig,
Herre, tänk om de som Du vill skall lyssna, inte lyssnar? Vad händer då?
nu är du ett steg före Mig! barn, vandra med Mig; tillsammans, ja följ Mig, lita på Mig; kom, Jag skall leda dig;
(Plötsligt överraskades jag av hundens skall (ovanligt), sen öppnades sovrumsdörren och jag kände igen tjuven som hade kommit in för tre nätter sedan och stulit pengar, och sedan flytt. Där var han igen. Jag beordrade honom att gå ut. Han vände om och försvann, sedan larmade jag. Jag visste att Gud definitivt ville säga mig något genom detta.)
Vassula, Jag påminner dig om något; när briganden kom in i ditt rum, väntade du honom?
Nej!
så skall Jag också komma; plötsligt; ingen kände igen honom heller, eftersom ingen förväntade sig att han skulle vara där;
(Jesus menade de tio flyttkarlarna och kontorspersonalen som såg honom men inte trodde att han var en tjuv. Jag har en känsla av att denna sista meningen är mycket viktig och döljer mer än den visar. Ordet “kände igen” är mycket djupt också.)
påminde detta dig om något annat? låt Mig säga dig, han hade syndat, men de som dömde honom och bröt käppen över ryggen på honom, var de inte syndare också?
Jag vet inte vad det är Du försöker säga mig. Ja, vi är alla syndare.
Vassula, skall Jag se allt detta och förbli tyst?
Försvarar Du tjuven, Herre?
nej, Vassula, det gör Jag inte ... säg Mig namnet på en människa som inte har syndat;
(Jag kommer inte på någon.)
stora synder, små synder, alla är de synder, att synda är att bedröva Mig; Vassula, Jag bevittnar så många synder; Kärleken lider; Kärleken sörjer, sörjer; ...skapelse! Min skapelse, återvänd till Kärleken...
dotter, omge Mig med kärlek; gör bot, älskade, gör bot;
| 
