Långfredagen och en beskrivning av korsfästelsen - Gudomligt Slaveri
28 april 2000
(Långfredag – enligt den ortodoxa kalendern)
Min Gud, min Uppståndelse, min Välsignelse,
ingenting fattas mig i Din Heliga Närvaro,
Herre, Du öppnar Din Mun för att tala till mig,
och Ljus översköljer mig från Din Mun;
min Liturgi, min Litania,
se, Vishetens Ljus står framför mig;
Idag är det åter den dag
då oskyldigt Blod utgöts för min skull,
och medan Satan spottar ut sitt gift över Ditt Heliga Namn
kommer jag till Dig för att trösta Dig och tillbe Dig;
o, Guds Lamm, Du har inte slagit ner
dem som gisslade Dig,
inte heller befallt dem att lägga undan gisslet,
Du öppnade inte Din Mun för att vädja:
”Jag är utmattad av slagen ni ger Mig;”
utan Du förblev tyst inför Dina plågare
därför att Ditt Hjärta glödde av Kärlekens Lidande;
Du förblev tyst, Du förblev tyst
för att inte göra det värre för Dina Änglar som redan var bedrövade;
Mina vänner och Mina följeslagare ryggade tillbaka inför Mina Sår och till och med de närmaste höll sig på avstånd .... de hade övergett Mig .... de var inte ens där för att stötta Mina steg och hindra Mig från att falla medan Jag bar Mitt Kors; Mitt Hjärta bankade och Min kraft övergav Mig; Mina Ögons ljus avtog, medan våldsverkare angrep Mig, de talade skrävlande, de hade svärd på sina läppar, Mitt Hjärta våndades inom Mig; Jag kunde ha bett Änglarna att ge Mig vingar som en duva, så att Jag kunde flyga iväg och finna vila och tillflykt undan stormen av glåpord, men Jag hade svarat när Min Fader kallade Mig;
Din Fader hörde Din bön
och löste Dig och gav Dig Sin Frid,
undan striden som rasade emot Dig;
Falska vittnen hade trätt fram,
och ändå grät Du när de var sjuka och döende;
som när man begråter sin mor,
så grät Du över dem;
Du brydde Dig inte om skam och vanära, när Du stod framför Korset;
men inför Dina plågare ropade Du
än en gång till Din Fader;
”Eli, Eli, Lama sabachtani?”
men Faderns uppmärksamhet vändes mot oss,
Han såg hela mänskligheten och ömkade oss…
så ännu en gång nekade Din Fader
vad Dina Läppar bönföll Honom om,
liksom Han hade nekat vad Du bad om i Getsemane;
Jahve hade lutat Sig ner från Sin Helgedoms höjder, och medan Han såg ned på jorden hörde Han fångarnas suckar, och för att befria dem som var dömda att dö, offrade Han
offrade Han Sin Enfödde Son ….
ja, Min Fader gav Mig verkligen åt er alla som en gåva för er frälsning, med hela Min Vilja också;
Och ändå, Helige,
Du som är ett med Fadern
och Fadern ett med Dig,
för min skull föredrog Du att på Korset bli föremål
för förakt från människorna som stod omkring Dig,
och Du blev till åtlöje för Ditt folk;
I AKRA TAPINOSI
”må Herren rädda Honom,” sade de, ”om Jahve är Hans vän, må Han gripa in och rädda Honom!” men Jag hörde ingenting, som om Jag var döv, som om Jag var stum, och sade inte ett ord; Jag var lik en som ingenting hör och därför inte har något svar att ge; Min kraft rann sakta ur Mig, ljuset hade lämnat Mina Ögon;
Ack, Herre, när vi snavar och faller
är Din Mäktiga Hand där för att rädda oss,
men när Du snavade, på väg till Korsfästelsen,
samlades hopen i skadeglädje, de samlades omkring Dig;
främlingar som Du aldrig känt drog och slet i Dig hela tiden;
när Du föll första gången omringade de Dig
och visade tänderna mot Dig,
i tron att Du redan hade gett upp Andan
och inte skulle orka ända fram till Korsfästelsen;
jorden skälvde och skakade; bergens grundvalar darrade;
”Jag skall inte bryta Mitt Förbund;
Jag skall inte ta tillbaka Mitt Ord;
Jag har svurit vid Min Helighet,
en gång för alla ....
Mitt välde skall vara för evigt;”
Sedan överlämnade Den Smorde Sin Ande
Här är en Ström vars flöden helgar den Högstes boning
och när Gud bor i staden kan den inte falla; idag, i denna svåra tid, när djävulen har samlat hela sin onda makt emot er, och öser ut sitt förakt över dem som fötts av ädel börd, då kallar Jag, i Min tur, på Mina utvalda, eftersom det var Min avsikt att fortsätta utvidga Min Kyrka och föra den framåt, för att i den leda många av Mina barn till härlighet, därför fann Jag det rätt att gå igenom lidanden och bli en förebild för dem som skulle följa Mig i framtiden och bli ben av Mina Ben, kött av Mitt Kött, och fortsätta att sona för sina bröder och systrar;
Jag har aldrig upphört att utse profeter och att föra dem på Sanningens väg enligt Min Frälsningsplan; Jag leder dem till att uppfylla de ädla löften som hade stigit från deras läppar vid vårt Gudomliga kärleksmöte; när de tillät sig, i sin stora kärlek till Mig och i sin ädla övertygelse, att bli helt överlämnade åt Min Frälsningsplan, steg Jag fram, och med Min Kungliga Spira märkte Jag dem med samma märken som Jag Själv hade blivit märkt, för att de skulle likna Mig och för att göra dem till Min avbild;
de som verkligen har tagit emot Mig skäms inte för Mig; de skäms inte heller över de himmelska märken som visar att de inte längre tillhör världen; idag kan ni känna igen dem på den iver de visar för Mitt Hus, Mitt Hus som förbinder dem, en iver som uppslukar dem; ni kommer att känna igen dem när ni ser dem finna sig i förolämpningar för Min Skull, i förtal, spott och förföljelse; ja, för Min Skull kommer de att låta sig släpas i smutsen och ständigt bli hotade; de kommer inte att gömma sitt ansikte för svårigheter, men de kommer att uthärda alla prövningar med frid, och deras hjärtan skall inte brista utan bli helgade; inte heller kommer de att bryta sitt trohetslöfte att dela Mitt Kors;
så om ni råkar lägga märke till deras sår och frågar dem: ”vem har tillfogat er dessa sår?” kommer de alla att svara er:
”Jag har hållit fram min rygg för att sona för er; dessa sår som ni ser har jag fått genom grymhet i Min Mästares vänners hus .... det är för att Jag har berättat sanningen för dem som de gjort mig till sin fiende och behandlat mig som en sådan; de vill undgå förföljelse för vår Frälsares Kors skull genom att inte hålla Kärlekens Lag; men det gör ingenting, och jag fäster mig inte vid mina sår, för vad som är viktigt för mig är att känna till Korset, vår frälsnings Redskap; vår Återlösares Kors, genom vilket världen nu är korsfäst för mig och jag för världen; man måste lyda Gud mer än människor, säger Skriften, och därför har jag lytt och följt de himmelska anvisningar som getts mig;”
”vad sade du när de gav sig på dig som dina besegrare, dessa som sårade dig och som säger sig vara din Mästares vänner?”
”Jag har aldrig undrat varför detta hände mig, för jag har gett Gud och vår Frälsare ett löfte och undertecknat det med mitt eget blod, att bli vår Frälsares slav;”
”och vad säger din Gudomlige Mästare om allt detta?”
”Han som omfattar alla varelser utan att rymmas inom deras gränser är i sorg över Sitt Husfolk; många av Hans herdar har lämnat Hans Hus öde; i sitt uppror har de trampat ner Hans Lagar och förvandlat Hans ärorika betesmarker till en förödelse; hela deras vingård är också skövlad; och hjorden finner bara karga marker och inget bete, de dog i sitt fördärv, och de som var tillsammans med dem har också dött .... detta händer och ingen av dem tycks ta det till sig; de har blivit ansatta av sina mänskliga regler och de har svikit Honom;”
”hur kan du känna till så många ting och se dem?”
”det är endast genom Ljuset från Korset som man kan uppfatta dessa ting som är osynliga för ögat; det är genom Ögat i vår Återlösnings och Frälsnings Redskap som man ser alla dess samband; men när det gäller att veta om dessa saker, så är det endast genom en samlad gudomlig förening med Kristus, genom att vara ett med Honom, som man kan få veta från Hans Egen Mun om dessa ting, och om man accepterar att bli märkt som ’Kristi Slav’; ja, genom att acceptera gudomligt slaveri; då är ens eget hjärta inte bara inympat på Jesu Gudomliga Hjärta, men det är också inympat på Hans Kors med allt vad det kan innebära; det kan betyda sorger, men också glädjeämnen; jag är övertygad om att jag tillhör Kristus och det Heliga Korset, för Han har sagt det .... vår Gudomlige Mästare, men även Brudgum, planterar oss i Sitt Hjärta, och när vi rotar oss och blomstrar inne i Hans Hjärta, bär vi riklig och god frukt; vi har blivit arvingar till Hans Rike och gudar genom delaktighet, upptagna till Hans barn;
”Gud undanhåller mig inte Kunskap, utan talar till mig i klara ord, ansikte mot ansikte, och Hans Röst är som musik för mina öron då Han riktar Sina tankar till mig med majestätisk makt, Han upplyser mitt intellekt till att förstå ordspråkens dolda mening, och i Sina leenden och behag avslöjar Han gåtfulla ord i Skrifterna som hållits dolda för våra ögon;
”ja, det finns en rätt tid för allt Han gör; min Herre och min Gud har beseglat mig med gudomliga kyssar, Han har beseglat min själ med avtrycket av Sin Treeniga Helighet för att dra mig ännu djupare in i Sin Gudoms fullhet;”
åh, Vassula, ser du hur Min Fader har undervisat dig? gläd dig då och jubla!
Du lämnade Din Kungliga Tron och Din Härlighet
för att komma till oss, Herre,
då Du antog en slavs villkor för att tjäna oss;
Aldrig någonsin har man hört talas om att en kung har betjänat sina undersåtar,
och ändå har Du, Evige Konung, konungars Konung
kommit och betjänat Dina undersåtar ....
Du blev synlig i köttet,
bevisad rättfärdig genom Anden,
sedd av änglar, predikad bland folken, trodd i världen,
upptagen i härligheten....
Du kom för att pryda Din skapelse
med en häpnadsväckande Kärlek som chockerade många
när Du tog emot Korset
och lämnade så många munnar öppna som öppna gravar;
berusad av Din Kärlek till oss
accepterade Du att dö och vattnade Dina blomstersängar med Ditt Blod
för att kunna öppna Himmelen och befria oss från syndens slaveri;
Faderns Välbehag,
Strömmar av trofast Kärlek flöt från Ditt Hjärta
och i Din Kärleks dårskap, Människoälskande Frälsare,
accepterade Du Korsets skam och alla dess lidanden;
O universums Källa, som sprider väldoft i universum,
högt älskade Brudgum,
Du besöker jorden än en gång
och sprider Din väldoft i land efter land,
men hur länge än skall de som mållöst vandrar på denna jord
undgå att lägga märke till Din Doft?
Jag är Porten genom vilken de dygdiga går in; inte förrän de ångrar sig och gottgör, kommer deras näsborrar att öppnas så att de inandas Min ljuva väldoft och blir levande igen; vad dig beträffar, vill Jag att du skall likna en lilja som avger renhet, som avger myrra över Min Kyrka för att sprida vällukt över det Hus som Jag köpt med Mitt Eget Blod genom Mitt Offer på Mitt Kors; bli kvar nära Mig för att sprida din väldoft omkring dig; bär Mitt Kors med ömhet och förbli alltid förälskad i Det;
ta emot Min Frid; ic;
| 
Gal. 6:14
