Interreligiöst tal av Vassula

Interreligiöst tal vid Bouddha Kristi Prachar Sangha vid Dharmarjika (ett buddhistkloster) den 23 februari 2003

(Läs mer om Vassulas fredsutmärkelse.)

Det är verkligen en stor glädje att få tala till er och att få deltaga i er årliga interreligiösa sammankomst. Jag tackar den Vördnadsvärde Suddhananda Mahathero och hela den ärade ledningen för att ni har inbjudit mig att få vara med er.På deras vägnar som främjar fred, enhet och försoning, på anhängarnas av Sant Liv i Gud och mina egna vägnar framför jag våra varma hälsningar och den sanna freden till er alla. Jag är mycket rörd över att få vara i Bangladesh idag, ty jag ser detta land som landet där jag fick nåden från Gud att få vara i Hans ljus, inte bara för min egen skull utan också för andras, och Han gav min ande nytt liv. Hos er känner jag mig hemma och jag känner mig välkomnad och älskad av er alla, oberoende av våra olika bakgrunder, olika trosbekännelser, olika åskådningar, olika mentaliteter, jag känner mig ändå nära er. Vårt möte idag ska vi inte behålla för oss själva, utan vi ska bära med inom oss de rikedomar som vi får från detta möte till vårt eget folk, lärdomar grundade på försoning, tolerans, fred och respekt för varandra.

Interreligiös dialog är en värdefull tillgång

En interreligiös dialog är en värdefull tillgång i sig själv eftersom den för samman olika ledare och får dem att upptäcka att vi har många gemensamma andliga grundförutsättningar på vilka vi kan bygga en gemensam dialog. I alla religioner finns det alltid en helig lag som man ska följa. Denna lag är avsedd att leda oss på rättfärdighetens heliga väg, antingen det är en kristen lag, muslimsk, buddistisk, hinduisk, judisk eller vilken annan som helst. Men det handlar inte bara om att lyssna till lagen eller att läsa den, men det viktiga och det som gör folk heliga inför Gud är att hålla den.

Vi ber alla på vårt eget sätt, vi fastar alla på vissa tider för att rena våra tankar och själar, samtidigt som vi gottgör våra synder.Vi renar oss alla som vi blivit lärda, vi mediterar alla för att nå högre andliga nivåer i enlighet med vår spiritualitet,vi tror på rättfärdighet och rättvisa och på dygderna. I vår kristna religion respekterar vi människors frihet och Kyrkan avvisar användandet av oetiska medel för att få folk att omvända sig. Därför ska våra möten vara äkta, med det enda syftet att skapa förståelse och respekt för varandras religiösa traditioner och inte orättvist kritisera.dem. Så ska vi nå fram till försoning och fred.

Vi har ibland betett oss oetiskt och respektlöst mot varandra. Vi har inte respekterat varandras tro och traditioner och inte talat om försoning eller bekänt våra misstag, antingen det berott på fruktan eller stolthet. Kanske har vi misslyckats med att tala öppet om diktatoriskt ledarskap, vilket ju är orsakar gränslöst våld och lidande i vår värld och om fattigdom och orättvisa. För att kunna lösa konflikter inom och mellan våra gemenskaper måste vi utbilda våra respektive folk och ingjuta i dem en gudomlig anda av kärlek och fred. Det är på grund av dessa våra misslyckanden som våra gemenskaper är splittrade och splittring kommer inte från Gud.

Fredsfrågan

Ni är alla medvetna om, nu när vi är samlade här, att frågan om fred I vår värld är aktuell och det på ett särskilt sätt i våra dagar. Vi söker efter vägar till fred i världen. För att kunna stärka moraliska värden, social rättvisa, frihet och fred kan vi inte bara i all uppriktighet, fortsätta dessa dialoger, utan vi måste också ta på oss som en plikt att lära och undervisa vårt folk om det vi här samtalar om. Det måste med andra ord predikas för vårt folk. Det står i våra heliga skrifter att om det första brödet är heligt är hela baket heligt Det betyder att det är nog om en person blir helgad för att hela folket skall bli helgat.

Alla måste ha lagt märke till att världen har blivit mer våldsam och grym och att vi har mer naturkatastrofer.Om världen är förföljd av katastrofer, så är det på grund av dess ondska. Världen drar ner över sig allt detta onda därför att det inte finns någon plats för Gud, ingen plats för bön och kontemplation som skulle kunna föra från Mörkret till Ljuset.Världen är så upptagen av teknologi, materialism och allt som är oandligt att den glömmer sina verkliga värden. I vår kristna religion tror vi att vi för att kunna göra gott måste fylla vår själ med Guds Ande som ger Ljus, men om vi inte bär detta Ljus som en lampa inom oss, så blir vi fyllda med mörker och fortsätter att vandra i dödens skuggor.

Bara teknik och materialism kommer aldrig att kunna tillfredställa människornas längtan efter sanning och gemenskap.Det kommmer alltid att finnas ett tomrum i själen och de kommer alltid att försöka fylla tomheten men med fel saker. Det är här vi har vår plikt att fylla tomheten med de rätta sakerna, de andliga värdena och börja med bönen och de goda gärningarna.

Bönens makt

Därför är bönen viktig, ty genom bönen får vi det nödvändiga ljuset för att kunna gå dygdernas väg, så att vi inte bara själva kan förvandlas och förnyas, men också bli apostlar så att vi kan gå ut och förnya världen och sprida en väldoft över folken, och så få dem alla att leva i fred.

Låt ingen bedra er och få er att tro att bönen inte är ett mäktigt vapen. Bönen och meditationen är i sig själva en kolossal makt, särskilt när bönen beds med ett förkrossat hjärta och med uppriktighet. Genom bönen kan vi förvandla hjärtan som är torra som öknen till en trädgård och få källflöden att flyta fram ur dessa hjärtan. Vi kan få våra hjärtan att bli ett paradis och så genomskinligt och rent att de kommer att likna en glänsande krona.Ju renare hjärtat är desto mäktigare blir bönen, så låt era böner vara som doftande rökelse,som sprider väldoft I hela universum, låt dem nå till himlen. Låt oss göra ett Edens paradis på jorden. Då, när era hjärtan kommer att vara så renade, vem än er Gud är, kommer han lyssna till böner. Så låt oss lära oss att ständigt vara bedjande.

Hur viktigt det är att hålla fred

Varje slags konflikt har ofta sitt ursprung i vårt hjärta och ibland är den djupt rotad. Vårt hjärta är en spegel av vår själ. Det återspeglar på oss vad som finns inuti det. Om vi har krig i vårt hjärta, kommer kriget att ta gestalt utanför oss och bli fysiskt. Jesus sade till oss: “En människas ord kommer från det som hjärtat är fullt av.En god människa hämtar fram det som är gott från sitt förråd av godhet; en ond människa hämtar fram det som är ont från sitt förråd av ondska. Matt.12:34-35

När någon inte har fred med sin Gud och sig själv, hur kan han då ha fred med sin nästa? Vi är alla trötta på dessa krig, blodsutgjutelser varje dag, hat, därför att det är mot naturen och kärlekens kosmiska lag, det är mot buden som vi har fått.

Alla religioner har en viktig roll att spela när det gäller att bevara freden och försoningen. Fredens frukt blir försoning och försoningens frukt har med sig kärlek och att man accepterar varandra. Kärleken anses vara dygdernas moder, den främsta dygden som föder alla de andra dygderna. Det sägs att på Domens Dag ska vi alla bli dömda efter det mått av kärlek som vi hade här på jorden.Det betyder att vi ska älska varandra.För att bara ha tro är inte nog.

Goda gärningar

Därför är goda gärningar nödvändiga för att bevisa vår tro. Om någon som aldrig har gjort en enda god gärning säger att han har tro och lever i enlighet med sin religion och ber vid de rätta tidpunkterna, kommer den tron att frälsa honom? Om de behövande inte har några kläder eller nog med mat att äta och man säger till dem: “Jag önskar dig allt gott, håll dig varm och ät mycket” utan att ge dem livets nödvändigheter, vad gott har man gjort med det ? Sådan är tron: om den inte har goda gärningar med sig, så är den helt död. Bevisa din tro med dina goda gärningar. Dessa goda gärningar kan också kallas “kärleksgärningar”

Jesus sade dessa ord till oss: “Ni är jordens salt. Men om saltet mister sin kraft, hur skall man få det salt igen? Det duger inte till annat än att kastas bort och trampas av människorna. Ni är världens ljus. En stad uppe på ett berg kan inte döljas, och när man tänder en lampa, sätter man den inte under sädesmåttet utan på hållaren, så att den lyser för alla i huset. På samma sätt skall ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er fader i himlen.” (Matt.5:13-16)

Låt aldrig någonting slå ner ert mod om freden inte kommer omedelbart, ty har ni någonsin hört att ett land föddes på en dag? Som jorden får nya grödor att gro, som en trädgård låter frön växa upp, så kommer vår skapare att låta både redbarhet och fred att växa upp i alla folkens åsyn, när våra böner blir hörda.

Som kristen tror jag att vår Skapare skapade oss alla i Sin Gränslösa Kärlek så att vi skulle kunna återgälda denna kärlek och leva heligt, som Han är helig. Vi är alla jämlika i Guds ögon. Den Helige Paulus säger att det inte finns någon jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är i Guds ögon ett. De som tillhör andra religioner är inte destomindre skapade till Guds avbilder och bestämda att till sist leva i Guds hus. Från den som har fått lite,ska det krävas lite. Från den som har fått mycket skall det krävas mycket.

Och som en av våra grekiska biskopar sade till oss i Egypten vid en interreligiös pilgrimsfärd som vi hade. Jag citerar hans ord: “liksom som vi samlades i kyrkan idag under samma kupol och vi inte gjorde skillnad mellan kristna och icke-kristna eller dem som tillhörde en annan religion. Från och med idag skall vi förkunna för hela världen att människor kan leva i försoning så länge de lär sig att först och främst älska sin Gud, vem Han än är och vilket Hans namn än är, och jag är säker på att kärlek till medmänniskan också kommer att spira.

För vidare till era Kyrkors ledare, till era religioners ledare, till ert folk, till era gemenskaper, till era städer, till era byar, till era huvudstäder, till era länder våra hälsningar och våra välsignelser och vår kärlek. Att vi ber för fred, och att jag nästa år hoppas ha er alla här hos mig med stora leenden. För att förkunna budskapet att det inte längre finns några krig, inga människor dödas, att det inte längre finns några orättfärdiga broderliga blodsutgjutelser på jorden.”

Jag ska avsluta mitt tal med att ge er ett litet exempel på ett träd: Alla trädets grenar är heliga om roten är helig. Utan tvekan har en del grenar blivit avskurna, och, liksom grenar från ett vilt olivträd, har vi ympats in bland de andra grenarna för att tillsammans med dem få del av det äkta olivträdets rika sav, men kom ihåg, även om du anser dig vara överlägen de andra grenarna, så är det inte du som bär roten, utan det är roten som bär dig.

Än en gång tackar jag den Vörnadsvärde Suddhananda Mahathero för hans vänlighet och för det arbete som han utför för att ordna dessa interreligiösa dialoger för fred i världen. Jag hoppas verkligen att den dagen ska komma, när vi genom våra ansträngningar, ska uppnå den fred, vi alla eftersträvar och att vi uppriktigt ska kunna säga till varandra: “min broder och min syster.”

Vassula Rydén